fredag 30 augusti 2013

Krater (?)

Funäsdalen är ett fint ställe. Dessutom har de en meteoritkrater!

Torkratern är en meteoritkrater strax utanför Torbygget, ca. en mil öster om Funäsdalen. Själva kratern är inte mycket att hurra för, den är ganska liten och ser inte mycket ut för världen, men det är ändå en riktig, bekräftad meteoritkrater och det är ju inte illa det. Den är dessutom den yngsta större meteoritkratern i Sverige (småskrot ramlar det ju ner mest hela tiden). Eftersom den är så välbevarad så är den åtminstonde yngre än istiden (ca. 10.000 år sedan) och enligt de undersökningar som gjorts så verkar nerslaget varit för ca. 2000 år sedan, runt år noll alltså.

Själv blev jag ganska tveksam till att det faktiskt var en meteoritkrater (det är ju turistmässigt positiv att benämna en ganska blygsam grop i marken för krater) men informationsskyltarna var många och enträgna - det var en riktig meteoritkrater och viktigt folk har kollat på gropen och håller med, faktiskt! Efter lite Googlande hittade jag rapporten de hänvisade till. Tyvärr finns inte den kompletta rapporten tillgänglig på något lätt sätt (finns troligen i KTH:s avdelning för Väg och Vattens biblioteket i Stensalen) men KTH var trevliga nog att skicka över en sammanfattning av rapporten de hade digitalt. Rapporten är från 1996 och är resultatet av undersökningar av KTH:s "Department of Land and Water Resources Engineering" (Henkel, H., Tiirmaa, R., Fleetwood, Å., Blomqvist, G. (1996): Tor - en meteoritnedslagskrater i Härjedalen, blidad efter istiden. KTH TRITA-GEOFOTO 1996:7) och, japp, det är en meteoritkrater.

Torkratern, Torbygget/Funäsdalen (augusti 2013).

Det som mest talar för att det är en meteoritkrater är att formen är typisk för en explosionskrater:
  1. Den närapå cirkelrunda gropen.
  2. Den dubbel-lobformade vallen där loberna ligger vinkelrätt mot öppningen i vallen.
  3. En flack kraterbotten, ej synligt på ytan utan ett underliggande lager.
  4. Förekomsten av morän med en större andel små korn i vallens jordarter men inte utanför vallen.
  5. Avvikande kornformer, hittades i en av provgroparna på kraterns insida.
  6. Större stenfragment på kraterns insida vilka orienteras parallellt med gropens väggar.
Kraterns geometri visar att meteoriten har haft en låg infallsvinkel och att den kom från sydsydväst.

Den direkta kopplingen till en meteorit saknas eftersom inga fragment eller ens stoft av meteoren har hittats men det stör inte slutsatsen egentligen. Tydligen är spår efter meteoriter generellt mycket svåra att finna förutom för meteoriter av nickeljärn (och de av nickeljärn har en tendens att bli upplockade av folk, så de hittas inte heller direkt ofta vid undersökningar...).

Vad har vi lärt oss av det här då? hmmm... tja, att meteoriter är sällsynta rackare och att det blir rejäla gropar när de faller ner visste vi ju redan... Men att det var så himla sällsynt att hitta meteoriter vid en nerslagsplats det visste inte jag iaf.!

måndag 5 augusti 2013

Sveriges Radio - Sommarpratare

Måste tipsa om Malik Bendjellouls sommarprat, en underbar berättare!